Bokrecension: Surely You’re Joking, Mr. Feynman

Tänkte börja slänga ut korta recensioner av böcker jag läser här på bloggen, utifall att det kan intressera någon. Också som notes to self för mig själv. Tipset om denna bok om fysikern Richard Feynman fick jag i någon reddit-tråd som diskuterade böcker. Boken känns när man läser den som en självbiografi över Feynmans liv, även om den inte är skriven av honom själv utan kommer ur anekdoter han har berättat som någon annan har skrivit ner och sammanfattat i denna bok. På nätet skriver många att boken är fantastiskt rolig och svår att lägga ifrån sig, men jag tror inte jag delar deras humor

Boken var helt okej och vissa anekdoter var roliga, men långt ifrån alla. Den största behållningen i den för mig var kapitlen där Feynman berättar om sitt arbete i Manhattan-projektet (utvecklingen och testningen av den första atombomben), det var verkligen sjukt intressant att få veta hur den formen av projekt är från insidan. Feynman berättar om sitt liv i barackerna ute i öknen tillsammans med några av världens främsta vetenskapsmän. Kapitlet där Feynman berättar om mottagandet av nobelpriset och sin vistelse i Sverige var också rätt intressant.

I övrigt berättar Feynman anekdoter om hur han ger sig in i konstvärlden, hur han lär sig prata fejk-italienska för att kunna föra hetsiga diskussioner med italienare, hur det gick till när han gjorde upptäckten som gav honom nobelpriset, om sina experiment med drömmar och hallucinationer, och rent allmänt hans inre tankevärld och hur hans nyfikenhet driver honom att utforska nya områden hela tiden. Boken får en svag trea av mig, läsvärd men inte fantastisk på något sätt.