Denna historia har jag sett på ett antal ställen, ingen aning om vem som innehar upphovsrätten eller varifrån den kommer. Kan vara läsvärd i alla fall, om du inte stött på den tidigare.

An American investment banker was walking by the pier of a coastal Mexican village when a fisherman docked his small boat nearby and tossed several large yellow fin tuna onto the dock.

The American complimented the Mexican on the quality of his fish and asked, “How long does it take to catch them?”

The Mexican replied: “Not very long — maybe a couple of hours, senor.”

The American then asked why the fisherman didn’t stay out longer and catch more fish.

The Mexican said he had enough to support his family’s immediate needs and was happy with that.

The American then asked, “But what do you do with the rest of your time?”

The Mexican fisherman said, “I sleep late, fish a little, play with my children, take siesta with my wife, Maria, stroll into the village each evening where I sip wine and play guitar with my friends. I have a full and busy life which I enjoy very much.”

The American rolled his eys and said, “I’m a Harvard MBA and could help you. Here’s what you should do: Spend more time fishing. You get more money, and with that, you buy a bigger boat. Then you can catch more fish, and buy an even bigger boat. If you work hard, then soon you would have a fleet of fishing boats. Instead of selling your catch to a middleman you would sell directly to the processor. If that works out, then you open your own cannery. At that point you would control the product, the processing and the distribution. And, you could leave this little town and move to Mexico City, or LA and or even New York City. From there you could run the whole thing by phone, Fedex and the Internet.

The Mexican fisherman thinks this over for a minute and then asks, “Interesting. How long will this all take?”

The American thought for a little bit, took out his calculator and punched in some numbers, and then announced “I think you do this in only 15-20 years.”

“But what then?”

The American laughed and said, “Here’s the beauty of the whole thing. When the time is right you announce an IPO and sell your company stock to the public and become very rich. You could make millions!”

The Mexican thought this over for a little longer, staring out to sea and thinking about what millions would buy. He asked, “Okay. Millions.. then what?”

The American said, “This is the best part — you would retire. Move to a small coastal fishing village where you would sleep late, fish a little, play with your kids, take siesta with your wife, stroll to the village in the evenings where you could sip wine and play your guitar with your friends.“

En liten kommentar om iPaden bara. Förväntningarna var ju skyhöga inför gårdagens keynote med Steve Jobs. Mest på grund av allehanda rykten om ultrafeta star trek-inspirerade funktioner som florerade på nätet timmarna innan. Därför var min initiala reaktion på iPaden “ehh, okej, inget mer? tråkigt”.

Men nu när jag funderat mer på hur Apple har tänkt med iPaden och vad den kommer ha för betydelse så börjar jag inse att den antagligen kommer bli en stor succé. Detta är ju den perfekta hemdatorn för folk som inte är som mig. Dvs människor som inte sitter och nördar och programmerar hela dagarna, utan bara vill ha en enkel, toksnabb, snygg, smidig dator att sitta i soffan med och betala räkningarna eller surfa aftonbladet.

Då är iPaden perfekt! Billig är den också. Dessutom är det som sagt omöjligt att sabba den genom att installera nertrögande program, eller att få in virus i den. Perfekt att ge till data-analfabeter man känner, för att minimera tiden man får agera telefonsupport

Så jag tror jag behåller mina Apple-aktier ett tag till faktiskt.

Lite sen med detta, eftersom det redan hunnit bli 9 januari. Ville bara skriva ett kort inlägg för att gratulera fysikern Stephen Hawking på födelsedagen (ni vet han med rullstolen och robotrösten).

Jag beundrar Stephen Hawking mycket. Inte enbart för hans forskning och författarskap som bidragit till mänsklighetens förståelse för universum, utan främst för hans attityd till livet. Hawking är på grund av sin sjukdom totalt förlamad sånär som på en muskel i högra kinden, vilken är hans enda sätt att kommunicera med omvärlden. Trots detta är han antagligen lyckligare och mer tacksam över livet än de flesta av oss.

På temat kosmologi kan jag rekommendera nedanstående entimmes populärvetenskapliga föreläsning om universum; dess uppkomst och slut. Mycket intressant för den som är det minsta intresserad av kosmologi och vad de försöker åstadkomma på LHC. Lawrence Krauss talar, tipstack till buzz. Detta är en video av typen “jag ska bara kolla en minut för att se vad detta är” som sedan övergår till “oj jag glömde bort mig och såg hela”.

Och till sist en grym musikvideo med en annan man som också hade rätt attityd till livet och gjorde mycket för att popularisera kosmologi - Carl Sagan. Stephen Hawking är med på ett hörn och sjunger. Allt snyggt ihopmixad och tonsatt med hjälp av auto-tune.

Andres Lokko skrev för ett tag sen en intressant reflektion om versmått och hur vi fått nya tack vare internet. Han tar upp exemplet med Hitler-versmåttet som har formatet av en scen ur filmen Der Untergang där Hitler skäller ut sina generaler.

Hitlervideorna var riktigt roliga de första gångerna man såg dem. Men som en liten julhälsning tänkte jag idag fokusera på ett annat versmått som är populärt inom internetkultur, främst då på 4chan och bland deras fanboys. Tillåt mig presentera: RAGE Comic. Enligt artikeln på encyclopedia dramatica började fenomenet med denna seriestrip:

Denna tyckte folk uppenbarligen var rolig, och man började i sann internetanda göra egna remixer av serien. Versmåttet säger (enligt min tolkning) att serien ska ha fyra rutor, handla om ett vardagsproblem som många känner igen sig i, samt sluta i frustration visad genom det numera klassiska RAGE-skriket “FFFFFUUUUUUUUUU” med tillhörande ansikte. Nedan ett par av mina favoriter som följer orginalmönstret.

Vem har inte haft detta problem med gladpack?

Yepp, hög igenkänningsfaktor här med

Med tiden har konceptet utvecklats. Många har känt att fyra rutor inte är tillräckligt för att förmedla budskapet. Som dessutom är brukligt inom internetkultur så belönas uppfinningsrikedom. Här följer fler av mina favoriter.

Gymnasie-flashbacks, anyone?

Internet har redan sen tidigare lärt oss att mentos och diet coke är en farlig kombination

Jobbig situation om man är familjär med Saw-filmerna

En annan sak jag gillar med memes och internetkultur är att olika memes ofta smälter samman i varandra för att bilda nya - precis som med all annan utveckling av bra idéer är korsbefruktning nyckeln. Här nedan ett par exempel på hur coolface-memen börjat inkluderas i RAGE comics. Coolface brukar i allmänhet användas för att representera den person som protagonisten irriterar sig på, och det har nu blivit mer regel än undantag att inkludera coolface på något sätt i sin RAGE comic.

Vem har inte gått i skogen och stört sig på detta?

Man måste vara listig om man ska köpslå med djävulen.

Skattemyndigheten jävlas

Och så som avslutning, min absoluta favorit-RAGE-serie, som alla som spelat Zelda på nintendo 8-bitar säkert kan identifiera sig med. God Jul!

Ja, internet är fantastiskt på så många sätt. Främst i hur det för samman folk (och därmed idéer och information) som aldrig annars hade träffats.

Min senaste aha-upplevelse fick jag när jag läste denna tråd på diskussionsforumet reddit. En snubbe hittar ett gäng gamla foton som hans farfar tog under andra världskriget, och postar dem i en tråd på reddit. I tråden dyker då upp en annan användare som känner igen serienumret på ett av flygplanen på bilderna, och berättar att en replika av just det planet står på ett visst museum idag. Han länkar till en bild på planet där det står i museumet och då framgår tydligt att planet är felaktigt målat. Denna smått osannolika upptäckt toppas av att en annan användare svarar att han känner och har jobbat för mannen som äger museumet och planet.

Världen är liten, och den blir ännu mindre i takt med att internet utvecklas och används av fler.

Läste idag ett bra blogginlägg om det här med att fokusera på rätt saker - att fokusera på det man behöver få gjort. Att utnyttja tiden så effektivt som möjligt och bli så produktiv som möjligt är något jag jobbar hårt med. Som blogginlägget säger handlar det i grunden bara om en sak - att stegvis vänja sig vid en rutin genom att utsätta sig för mer och mer av den.

Den lilla men mycket läsvärda boken Mastery handlar också om det här med att nöta in nya vanor. Allt vi människor gör är vanor, och att vänja in sig i en ny vana tar alltid emot i början. Kroppen och psyket kommer alltid att protestera, oavsett om det är en vana som är bra eller dålig för dig. Men när du kämpat förbi denna inledande fas så sitter det där, det blir till och med jobbigt att inte hålla sig till vanan, eftersom det i sig är att träna in en ny vana Grundregeln som jag går efter (minns inte om jag lärde mig det från boken Mastery eller genom empiriska studier) är denna:

Utför din nya rutin varje dag i 3 veckor - inga undantag eller ursäkter. Var beredd på att det kan bli tufft och att kroppen kommer protestera under denna period. Sedan är det en vana, sedan kommer det gå av sig själv.

Detta gäller allt, från fysisk träning till arbete av varierande tråkighetsgrad. Nu är det snart nyår och dags för nyårslöften. Prova treveckors-tricket.

Jag är fascinerad av filosofi och hur olika människor väljer att leva sina liv, samt hur de motiverar sina val. Jag älskar att få min världsbild omkullkastad eller åtminstonde få en tankeställare. Här är ett par av mina favoriter bland de videos med filosofisk anknytning som finns på YouTube:

Videon med Bill Hicks har det gjorts en rätt skön och stämningsfull remake på i dokumentären Zeitgeist:

Dåså, gott folk, då kör vi igång bloggen igen Börjar lite mjukt med en vardagsreflektion. Arla brukar normalt ha ganska trevliga och myspysigt politiskt korrekta texter på baksidan av mjölkpaketen. Men vad fasen menar de med denna? Någon mer som reagerar på det politiskt inkorrekta i att utpeka hela yrkesgruppen dörrvakter som korkade. Inte bara korkade, sådär lite under genomsnittet, utan jämförbara med de varelser som hade hjärnor stora som valnötter. Vad som gör det extra roligt är att författaren till texten, som antagligen high-fivar sina kollegor över vilken skön och rolig diss han har fått in på alla dörrvakter som är intellektuellt underlägsta honom, har missat en liten grej. Det allmänt kända faktum att den person med högst uppmätt IQ någonsin under 20 år jobbade som dörrvakt.

Google Wave har lanserats i beta. Vissa har fått sin invite, de flesta väntar fortfarande på sin (typ jag, trots att jag fått en skickad till mig har den inte dykt upp i inboxen än). Hypen är enorm, och jag måste dagligen förklara för folk varför alla är så excited över Wave - på vilket sätt det är revolutionerande osv.

Snubblade över denna video som på mycket kort tid sammanfattar essensen av vad som är trevligt med Wave. Tipstack till webbfeber.